Kennt jemand ausser mir die Serie «Rescue Me» von und mit Denis Leary? Vermutlich nicht. Ich kann sie euch aber nur empfehlen, denn mittlerweile hat sich die sogenannte Drama-Serie zu etwas gemausert, dass ich bedenkenlos als Lieblingsserie betiteln kann. Die Hauptcharaktere sind Feuerwehrleute des New York City Fire Department. Fokussiert wird in erster Linie deren Privatleben, Sexualleben und oft wenig sympathische Charakterzüge wie Chauvinismus, Homophobie und so weiter und mit viel schwarzem Humor wird dabei zwischen Drama und Comedy balanciert. Obwohl ihre persönlichen und auch psychischen Probleme teilweise durch die Anschläge vom 11. September 2001 und weitere Schicksalsschläge bedingt sind, handelt es sich um klassische Antihelden und irgendwie liebe ich einfach Antihelden.
Hauptcharakter ist der Feuerwehrmann Tommy Gavin (Denis Leary). Neben familiären Problemen kämpft er mit Alkoholismus, Medikamentensucht und Halluzinationen – insbesondere führt er oft lange Gespräche mit seinem Cousin, der am 11. September 2001 ums Leben kam. Im Laufe der Serie überwirft er sich zudem mehr und mehr mit seiner Familie, es kommt u.a. zur Scheidung und so muss er mit ansehen, wie seine Ex-Frau mit anderen Männern ausgeht, während er um den Anschluss an seine drei Kindern nicht zu verlieren ins Haus vis-à-vis zieht…
Im Moment läuft die deutschsprachige Erstausstrahlung der vierten Staffel auf ORF1, welche 12. Mai 2009 begonnen hat und jeden Montag nach Mitternacht den festen Sendeplatz hat. Übrigens liebe Vertriebsfirmen und Rechteinhaber: Wo bleiben die DVD zur Serie der drei vorherigen Staffeln? Ich wäre ein dankbarer Abnehmer. Als kleiner Tribut hier die Musik aus dem Serienvorspann, der Song stammt von der Band «Von Bondies» und heisst «C’Mon C’Mon»:
Rescue Me (TV Serie)
Und wie es sich für die Gruft gehört, hier die Lyrics zum Song:
Kom igen en annan dag
Med de här repen jag knöt kan vi inte göra något fel
Nu sörjer vi för nu är borta
Det var bra när vi var ungaMed mina tänder fastlåsta kan jag se blodet
Av tusen män som har kommit och gått
Nu sörjer vi för nu är borta
Det var bra när vi var ungaÄr det säkert att säga? (kom igen)
Vad är det rätt att lämna? (kom igen)
Kommer jag någonsin att lära mig? (kom igen)
(kom igen kom då)När jag tar mig fram, kom igen
Dessa bättre nätter som verkar för långa
Nu sörjer vi för nu är borta
Det var bra när vi var ungaMed mina tänder fastlåsta kan jag se blodet
Av tusen män som har kommit och gått
Nu sörjer vi för nu är borta
Det var bra när vi var ungaÄr det säkert att säga? (kom igen)
Vad är det rätt att lämna? (kom igen)
Kommer jag aldrig lära mig? (kom igen)
(kom igen kom då)Är det säkert att säga? (kom igen)
Vad är det rätt att lämna? (kom igen)
Kommer jag aldrig lära mig? (kom igen)
(kom igen kom då)Och vet att denna dag läker inte dessa fördjupade sår så snabbt
Kan inte höra mig slänga ut en miljon lögner som inte talar sanning
Av en svunnen tid som nu är förbi
Mer till dig:
"Dravens Tales from the Crypt" har varit förtrollande i över 15 år med en smaklös blandning av humor, seriös journalistik – för aktuella händelser och obalanserad rapportering i presspolitiken – och zombies, garnerad med massor av konst, underhållning och punkrock. Draven har gjort sin hobby till ett populärt varumärke som inte kan klassificeras.
Min blogg var aldrig designad för att sprida nyheter, än mindre bli politisk, men med aktualiteter kan jag bara inte låta bli att fånga upp information här som annars är censurerad på alla andra kanaler. Jag är medveten om att designsidan kanske inte verkar "seriös" för många i detta avseende, men jag kommer inte att ändra detta för att tillfredsställa "mainstream". Den som är öppen för icke-statskonform information ser innehållet och inte förpackningen. Jag har försökt tillräckligt med att förse folk med information under de senaste 2 åren, men märkte snabbt att det aldrig spelar någon roll hur det är "paketerat", utan vad den andra personens inställning till det är. Jag vill inte lägga honung på någons mun för att möta förväntningarna på något sätt, så jag kommer att behålla den här designen för förhoppningsvis kommer jag någon gång att kunna sluta göra dessa politiska uttalanden, för det är inte mitt mål att fortsätta så här för alltid 
Jag lämnar upp till var och en hur de hanterar det. Du är välkommen att kopiera och distribuera innehållet, min blogg har alltid legat under WTFPL-licens.
Jag tycker det är svårt att beskriva vad jag faktiskt gör här, DravensTales har blivit en kulturblogg, musikblogg, chockblogg, techblogg, skräckblogg, rolig blogg, en blogg om hittade artiklar på internet, internet bisarr, skräpblogg, konstblogg, varmvattenberedare, zeitgeist blogg genom åren , Skrotblogg och greppväska blogg kallas. Allt som är rätt ... - och ändå inte. Huvudfokus för bloggen är samtida konst i ordets vidaste bemärkelse.
För att säkerställa driften av sajten är du välkommen att Gör en donation med kreditkort, Paypal, Google Pay, Apple Pay eller direktdebitering/bankkonto. Stort tack till alla läsare och supportrar av denna blogg!
